Regn och blåst

Usch vart är det varma fina vårvädret, inte här i alla fall. Regnar och blåser och är ett allmänt skitväder ute. Men det är inget som hindrar mig från att göra min läxa. De tyckte nog jag var lite knäpp när jag kom ut till stallet i regn och blåst en lördagskväll, när alla andra sitter inne i stugvärmen med nära och kära, så står jag i paddocken i ösregn och kommunicerar med min underbara häst. Då det som sagt var väldigt stormigt och regnigt valde jag att inte sadla på utan enbart longera, vilket jag ångrade när jag började med longeringen, Doni var lugnet him self och det hade nog inte varit några som helst problem att hoppat upp på honom och ridit några varv. Tyvärr orkade jag inte gå upp i stallet och sadla på så vid nästa träningstillfälle åker sadeln på direkt oavsett hur jag känner, då kan jag ju hoppa upp om det skulle kännas bra.

Igår hann vi även med en tur till Jönköping, besök på XXL och Ikea med lite shopping som resultat. Ett nytt nattduksbord, en matta, ett presentkort till min systerson som tar studenten på fredag, en äggbehållare i plast, förvaringslåda till Donis grejor + det bästa av allt en frisbee till min älskade lille Charlie. Han älskar verkligen att fånga frisbee, duktig är han också.

Det känns bättre och bättre

Det går framåt med mig och Doni och "vår resa mot samförstånd". Från marken fungerar allt jättebra och han är väldigt lyhörd och känslig för både kroppsspråk och röstkommandon och väldigt villig att vara till lags. Jag har jobbat med mig själv och börjar känna ett inre lugn både från marken och sadeln.

Longering och ridning har stått på programmet sista ridlektionerna och jag känner att jag och Doni börjar lita på varandra. Vi börjar med att longera honom i båda varven, s.k. "vuxenlongering", han ska inte vända in mot mig när jag ber honom stanna utan helt sonika stanna rakt upp och ner på volten. Jobbar mycket med böjning då han är som en planka hela han vilket gör att jag blir spänd. Efter att han longerats och mjukats upp något är det dags för ridning, först börjar vi alltid med att vara lite "brötiga" runt honom, ber honom stanna och sedan går vi ifrån honom och han stå kvar oavsett vad vi håller på med. Vi "brötar" runt honom och målet är att han ska vara lika lugn och avslappnad oavsett vad vi gör, klart han får reagera med att "rycka till" om det är nya ljud men sedan ska han helt enkelt acceptera detta, och det gör han.

Sedan sitter jag upp, rättar till mig, "brötar" runt lite i sadeln, och han ska stå stilla vilket han också gör, inte förrän jag ger signal med mina skänklar så ska han gå framåt, detta tycker jag funkar jättebra och det är så himla skönt att han inte går iväg när man sitter upp och håller på ordna i ordning allt på hästryggen.

När jag ger signal ska han direkt svara framåt och då han är väldigt känslig så är detta inga som helst problem. Vi har det sista jobbat mycket på volt och att flytta honom för skänkeln. Idag kändes det faktiskt riktigt bra, jag satt bra och kände mig helt lugn och avslappnad vilket resulterade i att jag också hade en väldigt lugn och avslappnad häst. Trots att det hela tiden kommer bilar med elever som ska rida lektion, hingst och sto i hage intill som håller på + storm och ösregn så höll han sig superlugn, han är ju bara hur cool som helst. Nu har jag fått hemläxa som jag ska göra innan nästa ridlektion (måndag) så det blir till att träna både lör och sön oavsett väder och vind. Tjohoo!!! nu är jag på gång känns det som.

Markarbete

Det tråkiga med min blogg är att jag sällan har någon fotograf med mig, bilder säger ju mer än ord säger de som vet :-) . Men måste få skriva av mig ändå, men väntar man på något gott så kan man inte vänta för länge eller hur det nu var, bilder kommer ....JAG LOVAR!!!!

Igår blev det en tur till Lingården och markarbete med min älskade Doni som skötte sig alldeles utmärkt, hade tänkt att rida men kände mig allt annat än på topp i går med en envis förkylning i kroppen, så jag valde helt enkelt bort det och det kändes riktigt bra. Började i paddocken med bl.a. förtroendeövningar, stå stilla där jag lämnar honom, följa mig när jag vill det, känna sig bekväm med den "otäcka" pallen och allt gick bara super. Sedan tog vi även en kort promenad ut i det fina vädret och han var lugnet him self och det var inte långt bort att jag satt mig upp på honom :-) (saknar smileys, undrar om man kan hitta det någonstans).

Igår skrev vi kontraktet och jag är nu inackordering på Lingården fr.o.m. nu och tills vidare, big smile. Pratade med med min instruktör tillika stallägare om mina "issues" när det gäller ridningen av min egen häst och min egen självkänsla, underbara Emma (och Elise) de förstår mig och ser inte alls ner på mig för att jag är en sådan mes, utan de peppar mig och kommer att hjälpa mig igenom detta. Vilken himla tur jag haft som fick ha min häst där.

Nu har jag bestämt mig för att omvända mina katastroftankar där jag ser mig själv bli avkastad av en vilt bockande islandshäst (inte speciellt troligt ;-) nej jag vet) och trampad på och förvandlad till ett "kolli" med bruten ryggrad och förlamning som följd, ja jag vet det är inte speciellt sunt att tänka så men ibland kommer det för mig, inte alltid men ibland och det räcker med de få gångerna. Nej nu ska jag istället se mig själv på min underbara häst i ökad tölt på en härlig skogsväg med vinden i mitt hår och att man får den där härliga känslan när man blir ett med sin häst, eller se mig rida ärevarv med blågula rosetter efter en superinsats på ovalbanan med publikens jubel. Ha ha det är väl dock inte så troligt med mina tävlingsnerver, tror dock att min häst har kapacitet för det på lokal nivå vill säga, men det räcker för mig. Ja ja, vi får väl se hur det går. I kväll blir det till att åka ut till min älskade häst igen. Känner att vi nu är på gång. Känner mig glad!!!!

Det går långsamt och jag känner mig frustrerad

Tvivlar starkt på mig själv och min förmåga att rida och träna unghäst, kanske ska jag bara ge upp och lämna över honom till någon annan som är mycket tuffare än jag. Det ska ju vara kul att rida, just nu är det mest motigt, i alla fall idag då det kändes riktigt jäkla dåligt men sen när jag tar ut honom i hagen lägger han mulen i mina händer och jag bara smälter, han är ju världens underbaraste, hur skulle jag kunna sälja honom? Nu har jag i alla fall fått permanent plats på Lingården för mig och Doni och det tror jag blir kanon, jag tänker inte ge upp, vad fasen jag kan rida det vet jag det är bara min självkänsla jag måste jobba på.

Jag har börjat ta lektioner två gånger i veckan för Elise som ridit och tränat honom nu i drygt en månad och hon har verkligen gjort ett kanonjobb med honom så allt sitter i mig, måste ta djupa andetag och helt enkelt börja tro på mig själv igen. Idag for han iväg i jämfotahopp sidledes troligtvis på grund av att grus skvätte upp på en kona, men jag satt kvar och egentligen blev jag inte rädd bara frustrerad över att jag låter det påverka mig så, jag är en riktig lipsill :-( skittråkigt när ens instruktör får se ens svaga sida. Alla andra hade säkert skrattat och ridit vidare men inte jag, nej jag ser mitt nederlag och målar faan på väggen direkt. Red vidare och det gick riktigt bra på slutet, han är så duktig, det är bara jag som måste kaxa till mig lite, men det är inte så jävla lätt. Men jag tänker i alla fall inte ge upp.

Dagens misslyckade ridning (eller ja inte totalt misslyckat) tror jag beror en hel del på min förkylning med flera nätters sömnlöshet som gjort att jag inte var tillräckligt fokuserad på min ridning idag. Men i morgon är vi påt igen, då ska jag rida Doni själv på banan så får vi se hur det går :-) . På söndag skulle jag så gärna vilja komma ut på en liten skrittur med Doni, men vet inte om jag vågar, kanske får jag någon som kan följa med mig ut med en trygg och cool häst bara så att jag får känna på honom ute i naturen, på rakt spår utan några större krav eller kanske ska jag vänta ett tag till, bara ta en promenad med honom, vi får se. Jag tänker i alla fall inte ge upp, och jag ska inte vara så hård mot mig själv utan låta det ta tid. På måndag rider jag lektion igen :-) då hoppas vi på en bättre känsla.

Doni  avslappnad och cool i stallet

Nu är vi igång

Japp nu äntligen är vi igång jag och Doni. Elise som har ridit och tränat honom de senaste 6 veckorna har gjort ett kanonjobb med honom. Han är fortfarande väldigt känslig men på ett mer avslappnat sätt. Känns som att han börjar att acceptera sin tillvaro som ridhäst och börjar bli lite mer vuxen, han är ju trots allt fem år i år. Förskolan och lågstadiet har vi nu passerat och Doni har tagit steget upp i mellanstadiet. Nu kan han grunderna i ridningen och ska nu utbildas vidare med lite större krav på sig.

I tisdags 12/5 var jag med och dubbellongerade honom, det var första gången för mig och det var en hel del att hålla i ordning på men det var riktigt jäkla roligt och det gick faktiskt riktigt bra :-) . Detta är definitivt något som jag kommer att fortsätta med, arbetet från marken är superviktig när det gäller Doni och vår kommunikation sinsemellan varandra.

På fredag den 15/5 var det dags för mig att rida Doni för första gången på väldigt länge. Till att börja med var jag lite nervös, bilder i huvudet av bockningar och rusningar, men när jag ridit några varv så kändes det riktigt bra. Elise instruerade mig att öka och minska volten, i början fick jag fullkomlig kortslutning i huvudet, hur gör man och vilka hjälper ska jag använda, vad menar hon, allt blev bara fel och inget gick som jag ville. Fick tipset att tänka att jag red en välutbildad vuxen ridhäst, och då tjof där satt den, lätt som en plätt och inte behövde jag tänka heller. Ibland tänker man för mycket och då blir det bara krångligt. Töltade runt på ridbanan och det kändes underbart, ren i tölten och väldigt lätt att rida med sätet, skänklarna och rösten.

Doni efter mitt första ridpass på länge, lugn och avslappnad 

En otroligt trevlig häst jag har och jag ångrar verkligen inte att jag gav honom en andra chans, jag tror faktiskt att det här kommer att bli kanon.

Igår lördag blev det en shoppingdag på GeKås med min man. Skönt att komma iväg på en dagsutflykt. En del shoppat blev det, givetvis lite nytt till Doni.

Idag har jag kört ut min och Donis utrustning till Lingården där han ska gå i sommar, och har jag tur så blir han kvar där även i fortsättningen. Det blåste rejält ute idag så idag hoppade vi ridningen och det blev pyssel av häst i stallet. När jag gick för att hämta honom i hagen kom han till mig när jag ropade, underbara häst.

Doni i sin nya fina grimma