Det tråkiga med min blogg är att jag sällan har någon fotograf med mig, bilder säger ju mer än ord säger de som vet :-) . Men måste få skriva av mig ändå, men väntar man på något gott så kan man inte vänta för länge eller hur det nu var, bilder kommer ....JAG LOVAR!!!!
Igår blev det en tur till Lingården och markarbete med min älskade Doni som skötte sig alldeles utmärkt, hade tänkt att rida men kände mig allt annat än på topp i går med en envis förkylning i kroppen, så jag valde helt enkelt bort det och det kändes riktigt bra. Började i paddocken med bl.a. förtroendeövningar, stå stilla där jag lämnar honom, följa mig när jag vill det, känna sig bekväm med den "otäcka" pallen och allt gick bara super. Sedan tog vi även en kort promenad ut i det fina vädret och han var lugnet him self och det var inte långt bort att jag satt mig upp på honom :-) (saknar smileys, undrar om man kan hitta det någonstans).
Igår skrev vi kontraktet och jag är nu inackordering på Lingården fr.o.m. nu och tills vidare, big smile. Pratade med med min instruktör tillika stallägare om mina "issues" när det gäller ridningen av min egen häst och min egen självkänsla, underbara Emma (och Elise) de förstår mig och ser inte alls ner på mig för att jag är en sådan mes, utan de peppar mig och kommer att hjälpa mig igenom detta. Vilken himla tur jag haft som fick ha min häst där.
Nu har jag bestämt mig för att omvända mina katastroftankar där jag ser mig själv bli avkastad av en vilt bockande islandshäst (inte speciellt troligt ;-) nej jag vet) och trampad på och förvandlad till ett "kolli" med bruten ryggrad och förlamning som följd, ja jag vet det är inte speciellt sunt att tänka så men ibland kommer det för mig, inte alltid men ibland och det räcker med de få gångerna. Nej nu ska jag istället se mig själv på min underbara häst i ökad tölt på en härlig skogsväg med vinden i mitt hår och att man får den där härliga känslan när man blir ett med sin häst, eller se mig rida ärevarv med blågula rosetter efter en superinsats på ovalbanan med publikens jubel. Ha ha det är väl dock inte så troligt med mina tävlingsnerver, tror dock att min häst har kapacitet för det på lokal nivå vill säga, men det räcker för mig. Ja ja, vi får väl se hur det går. I kväll blir det till att åka ut till min älskade häst igen. Känner att vi nu är på gång. Känner mig glad!!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar